9. System och värdebaser

Boken utkom 2006:
”Kapitel 2.1. Ordning och reda.
Begreppet objektivt system definieras som en funktion bestående av fasta regler och en eller flera exakt kvantifierade och oföränderliga värdebaser.

Naturkonstanter är objektiva och universella, medan värdebaser är skapade av människor, men förankrade i oföränderliga naturföreteelser. Vi har naturlagsbaserade system och naturlagsanaloga system. Exempel på det senare är metersystemet, som definierar längdmåttet för de rumsliga dimensionerna i fysiken. Det som kallas meter (av grekiska metron = mått ) är ursprungligen den längdenhet som motsvarar en fyrtiomiljondel av jordklotets omkrets över polerna, vilket beslutades i Frankrike 1791 och genomfördes successivt efter 1799. Detta visar, att man då och faktiskt även långt tidigare förstått vikten av att använda värdebaser med korrektiv i naturkonstanter eller naturförhållanden som är fixerade.

Men än i dag har man inte förstått detsamma inom humaniora och särskilt inte inom samhällsvetenskaper som statskunskap, juridik, ekonomi och politik. I modern tid är metern definierad som längden av den sträcka som ljuset tillryggalägger i vacuum under tiden 1/299792458 sekund, vilket betyder 1/ljushastigheten och tecknas som 1/c. Metern är indelad i 100 centimeter = 1000 millimeter samt ännu mindre delar med prefixen mikro-, nano-, piko- o.s.v. Genom sammansättning med andra grundenheter uppstår nya härledda enheter, exempelvis enheten för hastighet: meter per sekund som tecknas m/s där sekunden har sitt ursprung som en del av dygnet, d.v.s. planeten Jordens rotation kring sin axel på 24 timmar = 24 · 60 minuter = 1 440 minuter = 1 440 minuter · 60 sekunder = 86 400 sekunder, approximativt.(1) Ett dygn delat med 86 400 är alltså lika med en sekund. Den moderna definitionen av en sekund är: Se fotnot nedan.

(1) I denna äldre definition är tidsbegreppet en approximation. I nutid kräver man högre precision, atomtid. En sekund är varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen cesium 133, en definition som överlämnas till den som begriper detta.

I Homeros Odysséen uttrycks en tidsupplysning så här: ”Natten gick hän och det grydde till dag och de seglade ständigt.” I modernt språkbruk skulle samma upplysning kanske uttryckas på följande koncisa sätt: Solen gick upp 4.39, det blåste 4 sekundmeter och de hade seglat i 47 timmar och 38 minuter. Vilken typ av information man föredrar beror på omständigheter och sinnesstämning. Men eftersom människan inte har utvecklats biologiskt, mentalt eller kognitivt de senaste 50 000 åren, så kan man utan överdrift påstå att denna gamla människoskapelse är totalt missanpassad till dagens tekniska värld och de krav det politiska samhället ställer på henne.

En decimeter i tredimensionell fyrkant, d.v.s. volymen en kubikdecimeter, kallas 1 liter. Samma volym fylld med vatten av temperaturen +4° C kallas vikten (eller massan) 1000 gram = 1 kilogram. Ett kilogram vatten = en liter vatten, är på jorden utsatt för en tyngdkraft på 1 kilopond (i MKS-systemet). På månen däremot är samma vattenmängd utsatt för en tyngdkraft uppgående till endast 1/6 av jordens tyngdkraft, dvs 166,6 pond2.

Men vikten = massan = 1 kilogram = antalet vattenmolekyler, är naturligtvis densamma på månen såväl som på jorden eller var som helst i universum. Vikt och tyngd är alltså olika saker. Vikt är massa (antalet molekyler). Tyngd är den kraft som påverkar massan (vikten), vilken beror på gravitationen. Grundenhet: Värdebas = meter =1/40 miljondel av jordens omkrets. Härledd värdebas: Volym 1 liter vatten 4°C = 1 dm3 = Vikten 1 kilogram = 1000 gram

Utan att närmare gå in på begreppen mål (1), mått och vikt visas med ovanstående enkla exempel det exakta och oföränderliga sambandet mellan exakt kvantifierade måttenheter som byggs ut till stora system (exempelvis SI-systemet), vilka utgör grunden för den ingenjörsvetenskapliga teknologin. Dessa system har fungerat som katalysatorer för den tekniska utvecklingen och den allmänt tillgängliga teknologi som frambringat merparten av dagens materiella välfärd. På nästa sida visas SI-systemets struktur och beständiga värdebaser som gör det möjligt att göra beräkningar av nästan alla tekniska slag och därur kunna bygga maskiner, vägar, broar, rymdraketer, flygplan, datorer etc.

När man studerar vid högskola eller universitet är meningen att man skall lära sig detta och att denna kunskap byggd på värdebaser är beständig över tiden. Värdebaser liksom naturkonstanter är oföränderliga”.

(1) Mål är en gammal beteckning för rymdmått. Den som vill tränga djupare in i måttens historia och inre mekanik hänvisas till boken Gamla mått och nya av Rolf Ohlon, Ingenjörsförlaget 1986 eller Sten von Friesen Om mått och män Bra Böcker 1987 samt Måttordboken av Sam Owen Jansson, Nordiska Museets Förlag 1995.
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

8. Naturlagarnas betydelse för välfärd och uthållig samhällspolitik

Boken utkom 2006:
”Kapitel 1.1 Naturlagars betydelse
Många ställer sig frågan hur naturlagar kan ligga till grund för den nya ekonomi som här förfäktas. Många har inte klart för sig vad naturlagar är och känner knappt till den mest kända – tyngdlagen eller gravitationen. Att ett äpple som lossnar från trädet faller nedåt mot marken och inte flyger upp mot rymden är förstås svårt att sätta i samband med kravet på ett objektivt grundat samhällssystem. Gravitation är den kraft som två kroppar (massor) utövar på varandra. (Se definition längre fram i texten).

Gravitationens storlek bestäms av planetens massa. Direkt beroende av gravitationen är atmosfärens sammansättning, vilken är av fundamental betydelse för livets fortbestånd. Syrekoncentrationen är normalt 21,8 %. Resten är kväve och minimala mängder ädelgaser. Om gravitationen rubbades det minsta skulle syrebalansen också ändras. En mycket ringa ökning av syrekoncentrationen och därmed oxidationstrycket skulle med- föra att skogsbränder skulle utbryta över hela världen. Det genom bränderna förbrukade syret skulle ersättas av CO2 och giftiga gaser som skadar eller omöjliggör syreberoende liv.

En minskning av syrekoncentrationen skulle ändra det osmotiska trycket och störa syreupptaget varvid syreberoende liv skulle kvävas. Konsekvenserna för den ekologiska bakteriebalansen är oöverskådliga och skulle utsläcka allt högre liv. Om syrehalten sjunker under 18 % skulle allt syreberoende liv utsläckas.

Om gravitationen skulle vara mindre än den är i dag skulle vattenångan i atmosfären öka och planetens uppvärmning skulle stiga avsevärt, till bastuvärme, varvid de arktiska isarna skulle smälta och flacka kustområden skulle läggas under vatten. Om gravitationen vore större än i dag skulle vattenångan i atmosfären minska och följden skulle bli att mer infraröd utstrålning kylde ner planeten till arktiska nivåer.

Nu kommer gravitationen inte att ändras som väl är. Med det sagda vill jag bara exemplifiera hur viktig värmebalansen och gravitationens oföränderlighet är för livet på planeten.

Vi lever alla under naturens villkor och människans hälsotillstånd som temperatur-mässigt ligger inom 36,5–37,5° C; alltså en grad. I andra temperaturer är organismen sjuk. Över 42° C kroppstemperatur koagulerar kroppens proteiner (äggvita) och människoliv kan inte existera. Vid 25° C kroppstemperatur avstannar metabolismen och vid några grader lägre temperatur stannar hjärtat.

Gravitationsfysiologi
Läran om inverkan av tyngdkraftsfält (gravitation) på livsprocesserna. Normalgravitationen har fysiologiska inverkningar på människan under hela livet. Tyngdkraften påverkar orienterings– och balanssinnet, kroppsställningen, skelettets och muskulaturens uppbyggnad och ämnesomsättning, hjärtats och lungornas funktion samt även immunsystemet och hormonella mekanismer. Ett välbekant tecken på att människan inte är helt anpassad till normalgravitationen är svimning orsakad av långvarigt stillastående. Den upprätta ställningen leder till blodansamling i kroppens nedre delar, varigenom blodförsörjningen till hjärnan kritiskt försämras. Många funktionsrubbningar, särskilt sådana som hör till åldrandet, beror på en fortskridande oförmåga hos kroppen att motverka den ständiga belastning som tyngdkraften utgör. Exempel på sådana är störningar i balanssinnet, ryggont och ischias, urkalkning av skelettet (benskörhet), vissa rubbningar i hjärtfunktion och blodomlopp. När gravitationen inte får verka i kroppens längdriktning, som vid långvarigt sängläge, (veckor/månader) inträder degenerativa förändringar hos såväl sjuka som friska. Inaktiviteten leder till förlust av mineralämnen från skelettet och till muskelatrofi; upprätt ställning kan inte intas p.g.a. svimningsbenägenhet. Se Nationalencyklopedin

Politikernas och finansvärldens okunnighet om eller nonchalans om naturlagarnas betydelse är anledningen till att förgiftningen av luften genom okontrollerade utsläpp negligeras. Den minsta ändring av någon av naturlagarnas eller naturkonstanternas kvantitativa värden skulle påverka alla de andra och livsförutsättningarna skulle sättas ur spel på tusentals sätt. Hänsyn till naturlagarnas villkor är en nödvändighet i ett objektivt grundat samhällssystem.

Men det finns fler naturlagar. Några garanterar materiens stabilitet. De naturlagsbundna krafter som råder i atomens inre, den starka och svaga kärnkraften, samt de elektriska och elektromagnetiska krafter, vilka verkar tillsammans och balanserar varandra är exempel på detta. Skulle minsta avvikelse uppstå kunde exempelvis elektronerna inte ligga kvar i sina banor runt atomkärnan och då skulle hela materiekomplexet kollapsa och därmed allt liv upplösas.

Naturlagar bestämmer också materiens sammansättningar i kemiska föreningar. Det periodiska systemet är kanske det som tydligast inverkar på livets tillkomst, utformning och fortlevnad. Växters och djurs organiska ämnesomsättning är även den en direkt tillämpning av ovillkorligt naturlagsbundna kemiska lagar.

Om vi får i oss gift, föroreningar eller ämnen som inte kan omsättas till energi i vår kropp eller om vår föda saknar de vitaminer och mineraler som kroppen behöver, så vet var och en att livet flyr.

Människan är en komplex väv av individuella ”minimax-värdebaser”, som inte kan över- eller underskridas utan risk för allvarliga konsekvenser.

1.2 Asymmetriskt energiflöde
Inget liv kan existera utan ett asymmetriskt energiflöde. Det betyder att varje levande organism måste ta in mera energi än som ges ut. Om lika mycket gavs ut som mottogs, skulle det röra sig om en perpetuum mobile av andra graden, vilket som bekant är orimligt. Detta är helt i överensstämmelse med termodynamikens lagar.

Ingen organism kan följaktligen leva av eget arbete. Tillskottsenergi måste hämtas utifrån genom solen och födan, i praktiken genom att äta andra organismer. Längst ner i energikedjan ligger de organismer som med hjälp av solenergi (fotosyntes) kan omvandla koldioxid och vatten till kolhydrater (socker, stärkelse, cellulosa m.m.). Fotosyntesen är en mycket komplicerad kemisk reaktion med omflyttningar av elektroner och joner, som i detalj inte kan redogöras för här, men ser i förenklad form ut som följer:
CO2 + 2H2O + solljus ————— O2 + CH2O + H2O

där CH2O är en förenklad skrivning av kolhydrat. Syret i det vatten som fanns från början bildar syrgas, O2, d.v.s. vattnet oxideras till syrgas, medan syreatomerna i det vatten som bildas kommer från koldioxiden, CO2. Växterna utgör det extra energi-tillskott som växtätare intar. Dessa äts i sin tur av djur, som i stigande skala ligger högre i näringskedjan. Alla dessa organismer ”rövar” energi i naturens skafferi, men som regel inte från den egna arten. Människan som livsform är ett märkligt fenomen. Hon rövar sin tillskottsenergi från alla livsformer, ibland även från sin egen art. Varför saknas hos människan den spärr som gör att djuren, med vissa undantag, inte dödar och äter sin egen art?

Växter, frukter, ägg, fisk, insekter, maskar och smådjur ingick i den primitiva stenåldersmänniskans diet. (Paleolitisk tid, 15 000 f.Kr.). Naken och utan redskap kunde människan inte föda sig på annat sätt än att äta av de energiformer som fanns omkring henne i naturen. Under evolutionens långsamma förlopp lärde sig människan att förfärdiga enkla redskap, en primitiv teknik, som ökade hennes produktionskapacitet och villkorade överlevande. Utan tekniken kan dagens människa inte fortleva. För att upprätthålla den standard som en individ i dagens moderna samhälle är i besittning av skulle det i forna tider ha krävts c:a 8 000 människors manuella arbete.

1.3 Detta kan man räkna ut på många sätt
Kaloriintaget för en vuxen människa per dag måste uppgå till en viss miniminivå för att hålla igång kroppsmaskineriet. I ungefärliga genomsnittsmått är intaget följande:

Med ett för lågt kaloriintag per dag kan kroppsfunktionerna inte upprätthållas och man tynar bort och dör. Detta sker approximativt vid ett energiintag någonstans mellan 1000–1500 kcal. För att upprätthålla endast kroppsfunktionerna åtgår (sovande) 1600 kcal. Man kan sitta uppe, men inte utföra någon sysselsättning vid 2000 kcal. Lätt arbete kan utföras vid 2 800 kcal. Tyngre kroppsarbete kräver 3 000–6 000 kcal.

Om vi utgår från att 3 000 kcal/dygn krävs för att hålla en frisk arbetsför människas organism plus arbetsprestation i gång, så motsvarar det genomsnittligt en kontinuerlig effekt på 144 Watt under dygnet (=3 456 Wt/dygn). Nu vet man genom experiment att den effekt en människa kan utveckla genom att på en testcykel driva en generator kan hålla en 20W glödlampa lysande under en arbetsdag; 20 W ggr 8 tim gör 160 Watt- timmar. Om man köper 1 000 Wt (1 kWh) från elverket, så kostar det ca 50 öre. Människans dygnsproduktion var enligt ovan 160 Wt, vilket skulle motsvara ca 8 öre för en dags arbete. Men hennes energiinput var 3 000 kcal, vilket motsvarar ca 3 489 Wt (=1:74 kr) och outputen var 160 Wt, vilket ger en verkningsgrad på ca 5 %. Det är inte mycket och det går följaktligen inte att leva på sitt eget arbete.

Men personen som presterat elenergi för 8 öre på en arbetsdag genom att trampa en testcykel som driver en elgenerator, har i sitt ordinarie arbete en lön på ca 80 kr/tim (medeltimlön). På en dag tjänar hon 640 kronor = 64 000 öre; vilket är 64 000/8 = 8000.

För sitt arbete har hon fått 8 tusen ggr mer än vad hon presterat, räknat i fysisk energi. Det kan man se som att denna persons standard motsvarar den energi som 8 000 människor presterat manuellt på en dag och skänkt åt henne, om man bortser från skatt, och om tekniken inte funnits.

Om man räknar med att hon får betala 90 % i skatter, synliga och dolda, räntor och avgifter (och om hon inte kan skatteplanera), så återstår endast 64 kronor, vilket motsvarar 800 ggr mer än hon presterar. Av detta förstår man att en människa inte kan leva på sitt arbete om hon inte får ett asymmetriskt födotillskott (växter och djur) med hjälp av den moderna tekniken. Energitillskottet utgår i vår tid som bidrag eller ”för hög” lön i förhållande till prestationen, sett i rent fysiska termer.

Detta energitillskott är genom skattelagstiftningen så precis avvägt i förhållande till lönen att individen kan överleva till nästa dag, för att kunna prestera lika mycket som under gårdagen och sedan tvingas avstå lika mycket i skatter, räntor och avgifter. Dag ut och dag in, år ut och år in. Förhållandet är inget annat än slaveri i sofistikerad form. Individen får nämligen aldrig så mycket över av sin bruttolön att hon kan bygga upp ett eget sparkapital enbart på manuellt arbete, sett som fysisk energi.

1.4. Det finns fler för livets fortbestånd nödvändiga livsvillkor (värdebaser)
Vi kan inte vara vakna hur länge som helst utan sömn. Vi blir trötta av arbete och får vi inte den psykiska stimulans som håller livsviljan levande genom signalsubstanser, hormoner och immunsystem, så kollapsar vi inom kort. (Utbrändhet).

Just i dagens politiska läge när påfrestningar och prestationskrav från samhället ökar till ett läge som den mänskliga konstitutionen inte är skapad för uppstår den nya folksjukdomen stress. Stresstillstånd under längre tid tömmer kroppens förråd av vitaminer och mineraler. Icke livsbefrämjande hormoner och signalsubstanser härjar i människokroppen, immunförsvaret bryter ihop och ett flertal typer av livsfarliga sjukdomar drabbar människorna. Cancerceller uppstår flera gånger i minuten, men elimineras av immunförsvaret om detta är friskt och aktivt.

Här finner vi också att livets fysiologi är intimt sammankopplat med tidens cykliska förlopp, eftersom livet har uppkommit i samspel med alla de naturlagsbundna villkor som råder på vår planet. Ljus och mörker, planetens rotation och kretsloppet kring solen bestämmer i stort sett de tidsbegrepp som allt liv är underställt på Jorden.

Det vi kallar tidens periodicitet är ovillkorligt styrt av samma fysiska naturlagar som bestämmer materiens stabilitet, planeternas kretslopp, positioner i solsystemet etc. Solen är en naturlig fusionsreaktor på betryggande avstånd, vilken genom gravitationens inverkan omvandlar 4 vätekärnor till 1 heliumkärna plus energi. Eftersom en helium-kärna väger något mindre än fyra vätekärnor, har en mycket liten del massa omvandlats till energi, som strålar ut som solljus bland annat. Denna energis storlek, 1023 kcal/sek, motsvarar en värmemängd som skulle värma ett hav med 1000 mils längd och bredd och en mils djup, från noll grader till kokpunkten, på en sekund.

Solens viktminskning genom utstrålningen uppgår till ca 4 miljoner ton per sekund. Solens massa är emellertid så stor att förlusten av materia först efter 20 miljoner år har åstadkommit en minskning av solens nuvarande massa med en miljondel. Denna energi strålar ut i rymden och mindre än en miljarddel faller in mot jordklotet. Denna lilla bråkdel, men med jordiska mått ofantliga värmemängd, håller i gång allt liv, alla livsuppehållande funktioner, väderlek och klimatet på vår planet. Allt detta är ofrånkomligen en följd av naturlagar.

Tid–energi–gravitation–kärnkrafter–ljus–mörker etc. är allt sammankopplat och helheten manifesterar sig i materia–liv–periodicitet o.s.v. Om naturlagarna inte vore livsbefrämjande skulle naturligtvis inget liv uppkomma. Omvänt kan man påstå att när livet ständigt kränks på vår planet, så beror det inte på naturlagar utan på felaktiga politiska/juridiska lagar beslutade av maktmänniskor.

Dessa subjektivistiska lagar(1), rättare sagt samhällsregler eller politiska tvångsregler, är till sin karaktär av det slaget att de gynnar maktägarnas egna intressen på bekostnad av övriga människor, d.v.s. den majoritet vanliga människor som inte har något inflytande på lagstiftningen. Detta fenomen kan tydligt iakttagas i exempelvis nyligen självständiga  afrikanska stater där presidenten och ledarskiktet kan stjäla landets huvudsakliga produktionsresultat samt u-landsbidrag och därmed lämna vanliga människor i maktlös-het och fattigdom. I s.k. demokratiska länder sker samma sak med mer sofistikerade metoder. I en diktatur sker maktutövningen med våld. I en falsk demokrati sker maktut-övningen med förespeglingar.

(1) Uttrycket ”lagar” för våra politiska samhällsregler är i själva verket oegentligt eftersom termen lag betecknar objektiva opåverkbara förhållanden och det i detta fall rör sig om föränderliga subjektiva bestämmelser, beslutade av människor. Man borde kanske beteckna dessa som juridiska regler i stället.

Man säger att vi har demokrati i vårt land. Men det är närmast en chimär. Den lilla människan kan rösta på en politiker, vilken hon inte vet något om och i synnerhet inte har någon garanti att denne verkligen företräder hennes intressen. Denna utbredda vanföreställning (som allt fler lyckligtvis börjat genomskåda) är endast ett bedrägeri iscensatt för att politikerna skall få en välavlönad sysselsättning och en hett åtrådd maktposition.

För övrigt saknar samtliga politiska ideologier objektiv grund, trots tidens påstått höga bildningsnivå. Samtliga ideologier vilar på dogmer och grumliga, mestadels känslomässiga, föreställningar om dessas betydelse för samhällsutvecklingen. Hos politikens företrädare är dessvärre maktbegär, egoism och girighet dominerande drivkrafter. Alla de hundratals affärer i maktens kretsar som avslöjats i vårt lilla land, där ärlighet, ansvar, solidaritet och demokrati påstås ha sin hemvist, belyser en verk- lighet av motsatt slag och vad vi ser är förmodligen bara toppen på isberget.

Det är både orimligt och orättsligt att bygga samhällsordningen på ett fåtal makt-människors subjektiva anspråk och föreställningar om sin egen betydelse för samhällets utformning (diagnos: psykopati och/eller sociopati). Om människor lever under förhållanden som framkallar problem av alla tänkbara slag, fysiska och psykiska sjukdomar, ekonomiska överlevnadssvårigheter, svält, misär, arbetslöshet, krig och konflikter o.s.v. så måste man inse att orsakerna till problemen står att finna i tidigare tagna politiska beslut. Dessa beslut har inte varit livstillvända och utvecklings-befrämjande och har följaktligen skapat förhållanden som är naturvidriga och inhumana.

Den närmast liggande åtgärden för att förbättra människors livskvalitet på alla områden är att förändra ekonomin och göra den till ett naturlagsanalogt äkta objektivt system. Genom att integrera tidfaktorn som objektiv värdebas med sitt absoluta korrektiv för ekonomin (vilket tekniskt är mycket enkelt) åstadkommer vi maximal verkan med minimal insats. Övergång till ett nytt tidsrelaterat beräkningssätt för skatt är ett grundläggande villkor för en ny livstillvänd samhällsform, där individen genom en ny objektiv rättsgrund får äganderätt till sitt eget arbetes resultat – därutöver kontroll över sin ekonomi samt möjlighet och rätt att själv äga sina livsvillkor, planera sitt liv och utveckla sina drömmar utan hinder eller inblandning från hittillsvarande makthavare”.

*

 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

7. En ljusnande framtid

Boken utkom 2006:
”Trots den mängd elände som jag ansett det nödvändigt att framhålla är jag övertygad om att Sverige går mot lysande framgångar när nya teorier slår rot i vårt land. Omvälvningar har inträffat tidigare i historien, framför allt när naturvetenskaperna upphävt gamla föreställningar och vidskepelser.

Jorden är inte platt längre och den är inte heller medelpunkten i universum. Men det har tagit många sekler innan världens auktoriteter känt sig tvungna att acceptera dessa fakta. De nya idéernas upphovsmän har i de flesta fall själva aldrig fått uppleva förändringarna i världsbilderna som deras teorier gett upphov till. Hundratals år efter dessa snillens bort- gång skrattar allmänheten åt tidigare ”auktoriteter” som varit så enfaldiga att de inte insett det självklara i den nyare tidens betraktelsesätt.

Likadant kommer nya upptäckter under kommande sekler att förändra världsuppfattning och existentiella villkor. Detta framstår tydligt vid betraktande av den ekonomiska historiens utveckling, där man p.g.a. förutfattade föreställningar tidigare underlåtit att tillämpa vetenskaplig metod på objektiv grund, vilket fått förväntningarna på ekonomins resultat att pendla mellan hopp och förtvivlan, överflöd och svält, välfärd och nöd, fred och krig. Orsaken är genomgående bristen på värdebas med absolut korrektiv i det ekonomiska systemet.

För första gången i historien presenters här hur värdebasläran kan appliceras på ekonomin. Det är min förhoppning att övriga s.k. samhällsvetenskaper skall inspireras till äkta vetenskapliga omtolkningar med hjälp av värdebasläran, vilket borde vara möjligt att upptäcka när tid-värdebasen visat sin självklara integration i skattesystemet och därigenom framkallat överskådligare och striktare regelsystem för ekonomin.

Rom byggdes inte på en dag, lyder ett talesätt, och det kommer säkert att ta sin tid innan dagens maktsystem låter sig rubbas. Men någon gång och någonstans måste förnyelsen ta sin början och sanningen låter sig inte döljas hur länge som helst”.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

6. Tidsbetraktelse 2005

Boken utkom 2006:
Jag tittar på kartan och kan inte vänja mig vid tanken att Sverige är så stort och med ofantliga resurser, och ändå håller landet på att bli en av de stora, glesbygderna i västvärlden. Det måste rimligen röra sig om en tillfällig svacka. Här finns ju allt, inte minst ett intressant läge för såväl industri som handel samt en plikttrogen och yrkesskicklig befolkning. Ändå håller största delen av landet på att avfolkas och arbetslösa människor flyttar in till tätorterna, där utslagna människor befolkar allt fler slumområden. Utlandet med sina lägre skatter och annorlunda ekonomiska infrastruktur och klimat konkurrerar ihjäl svenskt näringsliv. Fundamentala verksamheter, även statliga, säljs ut till utländska intressen. Svenska företag flyttar utomlands.

Den regering som dominerat svensk politik större delen av förra seklet och enbart gynnat monopolkapitalets näringspolitik bär hela skulden för att Sverige inte har någon beredskap inför nedläggningarna. Dagens ekonomiska katastrof grundlades i det konspiratoriska Saltsjöbadsavtalet 1938. Där slaktades landets framtida förnyelsepotential på Mammons altare, för några få års löneförhöjningar. Hade det avtalet inte kommit till stånd så hade Sverige i dag kanske varit världens starkaste industrination och ledande exportör av ekologiska produkter av alla slag.

Sverige är det uppfinnartätaste landet i världen, men ligger trea från slutet i förmåga att nyttiggöra sig detta. Svenska uppfinningar hamnar i utlandet där de skapar arbete och motsvarande arbetslöshet i hemlandet. Sverige har halkat efter i utvecklingen och ligger på 18:e plats i välfärdsligan, vilket inte hindrar dagens politik att påtvinga landet obsoleta värderingar, vilka för länge sedan är ogiltiga. Trots socialdemokratins självför- härligande politik blir statens finanser sämre för varje år. Är det inte egendomligt att ju mer tekniken utvecklas, desto större blir snedfördelningen av teknikens vinster? Hur länge går det att dölja vanstyret för väljarna? Om denna politik skall kunna förhindras måste en samling kring ett alternativt naturenligt livsmönster byggas upp.

Vid förhandlingarna kring Saltsjöbadsavtalet 1938 framhöll SAF att uppfinnarna och de dynamiska småföretagen skulle utgöra ett hot mot storföretagens vinstmaximerings-koncept; det koncept som var förutsättningen för att kunna erbjuda högre löner i utbyte mot återhållsamhet med strejker. Därför måste detta hot elimineras, vilket LO godtog och ansåg att det kunde man komma till rätta med genom högre skatter och pålagor för småföretagsamheten och i praktiken marknadsmonopol för storföretagen.

”Socialdemokratin värnar om stora företag, vars vinster socialdemokratin kan fördela”(Citat Ingvar Carlsson)

Att man med detta svekfulla avtal också sålde framtiden insåg varken LO eller landets regering, vilket de inte heller idag inser.

Införandet av tidsberäknad skatt och tidfaktorekonomi är inte en teknisk fråga i lika hög grad som det är ett psykologisk problem. Man kan tycka att det är en självklarhet att samhällssystemet måste vara i överensstämmelse med naturlagar och livslagar. Men mellan verkligheten och dess korrekta registrering kommer det sociala arvet och politisk indoktrinering in och vanställer uppfattningen om verkligheten.

Varje ny generation som föds upplever nuet som naturligt. När en individ under sin uppväxt inte får sina behov uppfyllda kompenserar hon sin otillfredsställelse med ersättningar för sina behov. Dessa surrogat kan vara vad som helst från missbruk och brottslighet av olika slag till religiös eller ideologisk villfarelse. Den personlighets-deformation som oreflekterat och omedvetet påtvingas individen redan i barndomen, yttrar sig ofta senare i livet som en opåverkbar störning i verklighetsuppfattningen. Beträffande detta fenomen har förmodligen det sociala arvet större inflytande än det genetiska, även om det senare inte helt kan avskrivas. De grundläggande orsakerna till den bristande verklighetsuppfattningen är troligtvis att finna i brist på kunskaper om tillvarons villkor, sammanhang, orsak och verkan. Som genetiskt ärftligt kan nyfikenhet med vidhängande undersökningsbehov och experimentlusta hänföras. Ges denna senare begåvning nödvändigt utrymme kan individens utvecklingsmöjligheter till ett konstruktivt liv avsevärt förbättras.

Rådande politiks låtsade ansträngningar att utjämna klasskillnader genom att sänka ansökningskraven till högre utbildning fungerar inte. Barn till akademikerföräldrar lever i en bättre studiemiljö och får i större utsträckning hjälp hemma med vad de inte begriper i skolundervisningen, jämfört med arbetarklassens barn. Medfödd begåvning behöver nödvändigtvis inte vara åtskild i olika socialgrupper. Inskränkning av individens utvecklingsmöjligheter är ett socialt arv som majoritetsideologin inte beaktat, om man skall tro på dess politiska proklamationer. Eller ligger en cynisk avsikt bakom: att genom svårtillgänglig pedagogik skapa social klassindelning för att uppfylla näringslivets behov av arbetare på alla nivåer och i alla löneklasser?

Dagens splittring i uppfattningen om tillvaron, de snäva politiska ramarna mellan höger och vänster, alla desorienterande och tidsberövande verksamheter i massmedia och EU:s federativa ansträngningar bäddar för en tvivelaktig världsordning i en nära framtid. Vem som ytterst drar nytta av detta är ovisst. Men ett är säkert: det är det troskyldiga småfolket, arbetare och lågavlönade som får betala notan. Den tidigare politikens huvud- män vill naturligtvis inte vidgå att de gjorde fel, när man plötsligt upptäcker att man redan förött de villkor som leder ett land fram till utveckling. Om man i närmare 100 år svält ut småföretagsamheten och uppfinnare i vinstmaximeringens intresse, hjälper det föga att i desperation lämna starta-eget-bidrag.

Människans rättighet att få växa efter sina egna förutsättningar kan säkras endast genom att garantera varje individs suveräna äganderätt till sitt eget arbetes resultat. Därigenom kommer också psykosomatiken att minska radikalt. Det allmännas intresse skall bäras solidariskt av alla, genom en tidsrelaterad samhällsavgift, eftersom tiden är det enda som är lika för alla. Det gamla samhällets ledare- och lydarekoncept måste överges. Det nya samhället måste byggas på en naturenlig och objektiv värdegrund.

Den senaste utvecklingen av den förda politiken, är att postverket lägger ner verksamheten successivt i hela landet. Bolagiseringen av kommunikativa statliga företag, såsom järnväg, tele- och postväsende blev en politiskt katastrof liksom så mycket annat. Vilken avsikten bakom detta var kan nog spekuleras om. Att Posten går med förlust och ledningen därför höjer priserna för att kompensera uteblivna vinster är att bita sig själv i svansen. Snart är det dags att avveckla hela verksamheten.  Att IT- teknikens billigare betalningsrutiner har en stor del i Postens avvecklingsscenario är tydligt. Men när samtliga uppdrag lagts på IT, vilka garantier finns då att inte priserna kommer att stiga i vinstmaximeringens intresse och med den monopolställning som bankerna automatiskt får, med regeringens välsignelse?

Socialdemokratin tror på ”den fria marknaden” med hänvisning till konkurrensens välsignelsebringande effekter. Konkurrens är nog en värdefull regulator om marknaden verkligen vore fri. Men den är inte fri, utan en monopolmarknad som genom storkapitalets dominans alltmer konsolideras.

Varför gynnar socialdemokratin storkapitalet? Varför har socialdemokratin inte rört ett finger för att förstatliga betalningsväsendet under de senaste hundra åren? Varför finns ingen lag om äganderätt i Sverige? Varför är arbete inte äganderättsgrundande? Varför tillåter socialdemokratin att bankerna/storkapitalet indirekt kontrollerar penningväsendet? Varför främjar regeringen att inkomst av 7 timmars arbete försvinner i skatter, avgifter och räntor, synliga och osynliga, per 8-timmars arbetsdag?

Varför tvingar socialdemokratin genom sin ekonomiska politik arbetare/löntagare att ta lån mot ockerräntor för inköp av triviala kapitalvaror genom betungande skatter och avgifter? Räntor är ju inget annat än en sorts privat beskattning som bankerna och finansieringsbolagen med socialdemokratins medgivande utövar – med kopiösa vinstresultat som följd.

Regeringen vill inte förstå att det föreligger ett systemfel, att det inte går att ta mer i skatt utan att arbetsdagen utsträcks. Beräkningar har nyligen visat att pensionsåldern måste höjas till 79 år, eller, så måste en massiv arbetskraftinvandring tillåtas. Varför duger inte de invandrare som redan finns i landet? Och varför duger inte den egna befolkningen? Men var arbetena finns, nämner man inte. Uppenbarligen ytterligare ett nytt politiskt ”förbiseende”. Socialdemokratin är idag ett reaktionärt parti som lägger hinder i vägen för en ”permalogisk” utveckling. Man tillåter inte att individer med arbete kan bygga upp ett eget spar- eller riskkapital.

Vilken föreställning ligger bakom socialdemokratins anspråk på att vara det mest lämpliga partiet att administrera landet och dess resurser. Man kan inte förnimma den minsta kreativitet i den förda politiken. Att höja skatter i det oändliga för att täcka misslyckade spekulationer är inte konstruktivt. Det är tvärtom destruktivt. När kommer de nya idéerna som befriar oss ur den räntefälla regeringen försatt oss i? Jag kan svara på den frågan: aldrig!  När den politiska katastrofen är uppenbar för alla flyr socialdemokratin från sitt ansvar in i EU och hoppas att detta skall lösa problemen. Hur kan ett så fint land som Sverige fördärvas så till den grad och på så kort tid?

Jag förväntar mig inget svar. Inget kommer nämligen att ändras därmed, så länge socialdemokratin sitter vid makten, eftersom partiet styr efter hundra år gammal fundamentalism eller något annat projekt förborgat för oss vanliga medborgare.

Marxismen är död. Socialdemokratin ligger i liktåget. Kapitalismen är döende. Därmed inte sagt att något av de idag existerande partierna skulle sköta Sverige bättre eftersom samtliga i stort sett står på ovetenskaplig grund”.

”Det är därför vi inte längre skall låta oss regeras av värdefattiga individer. Vi måste snarast finna metoder medelst vilka vi kan diagnosticera denna brist hos dem som ställer upp i politiska val. Som väljare måste vi noga ge akt på hurudan den person är, som vi ger vår röst åt. Om, trots allt, individer med brister vi ovan talat om, lyckas komma in i politiken, borde det finnas möjligheter att få dem att avstå från sin beslutsfattarpost.”
Slutorden kommer ur boken Hjärnor i politiken, av Matti Bergström, W&W, 1999
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

5. Förbisedda självklarheter?

Boken utkom 2006:
”Finns det något nytt under solen? Jag tvivlar. När man granskar nya upptäckter och uppfinningar kan man i efterhand se att det finns motsvarigheter i verkligheten till nästan allt. Varför tittar vi inte efter vilka förnuftiga lösningar historien, verkligheten och naturen har att erbjuda och lär oss av dessa?

De flesta människor har erfarit att det man inte känner till eller inte har behov av, det uppfattar man inte heller. När man väl uppmärksammat ett ords betydelse, upptäckt ett fenomen eller bara lagt märke till en företeelse, så snubblar man i fortsättningen dagligen på dessa ”nya” upptäckter och begriper inte varför man varit totalt blind och ovetande om dessa nygamla ”självklarheter” hela sitt tidigare liv. Det tidskatteförslag som här introduceras upplevs av många som just en sådan självklarhet.

Trots att detta nya tidskattesystem är en mänsklig skapelse är det så arrangerat, att dess förutsättningar och mekanismer är analoga med naturlagarnas uppbyggnad; adekvata, konsistenta med oföränderliga regler, integrerad värdebas och kausal utvecklingsgång.

Tidskattesystemet är alltså ingen naturlag, men naturlagsanalogt, d.v.s. i tillräcklig omfattning för människans livssystem, approximativt likvärdigt med naturlig kausal utvecklingsgång. Dess konsekvenser och implikationer ingriper därmed i människans alla aktiviteter och styr resultaten till överensstämmelse med naturens ordning.

Vad tidskattesystemet åstadkommer är en återerövring av en del av naturens orsaksbundna sammanhang. Ett sådant system blir genom sin naturlagsbundna struktur livsbefrämjande och stimulerar fred och samverkan: kreativitet, materiell, kulturell, etisk och humanitär utveckling.

Världen är oföränderlig, men världsbilderna växlar
Alla politiska ideologier, trosbekännelser, surrogatreligioner, kulturmönster och samhällsformer har en gemensam brist: de saknar en grundläggande enhetlig världsbild.

Det låter som en truism, men är ett faktum och roten till eviga konflikter. Världen som den är skapad är oföränderlig och kan bara vara som den är. Den är i fysisk bemärkelse densamma genom tiderna, bortsett från att klimatförhållanden får världen att se annorlunda ut vid olika tillfällen, när erosionen gnager litet på planetens ytskikt, jordens inre emellanåt väller ut på ytan av vår värld, plattektoniken flyttar kontinenterna några centimeter om året och återkommande istider styrs av kosmiska lagar.

Men antal och slag av atomer är ständigt desamma, om man bortser från det ringa tillskott som planeten tar emot från nedfallande rymdstoft och de vätemolekyler som vi mister genom att gravitationen icke förmår hålla grundämnet väte kvar. Vår planets storlek är precis lagom stor med en gravitation som är precis avvägd för att våra livsformer skall kunna fortleva (den antropiska principen). Vore den aningen mindre eller större så funnes inget liv på planeten, åtminstone inte av det slag som vi känner i dag.

Vid samma tillfälle och på samma plats är världens skepnad densamma för alla närvarande, liksom de grundläggande behoven för alla människor i stort sett är desamma. Människor liksom allt annat levande har inbyggda individuella värdebaser av biologisk, emotionell och mental karaktär. Hindras vi att leva i enlighet med dessa individuella approximativa värdebaser kompenserar vi med diverse avvikelser. Detta kallas perversion, vilket är latin och betyder vända om något till något annat (av latinets per = om, tillbaka; vertare = vända). En ursprunglig konstruktivitet kan på detta sätt växla till destruktivitet.

I människors individuella föreställningar har dock världen olika gestaltning och åsikterna om människors behov är lika många som det finns individer. I avsaknad av fysiska kunskaper kan tolkningen av verkligheten variera på hur många sätt som helst och alla är övertygade om att den egna bilden av världen är den rätta. På dessa olika föreställningar byggs politiska åskådningar, religioner, samhällsmodeller, statsformer, kulturyttringar, vidskepelser, maktanspråk, ekonomiskt svindleri etc. Inte undra på att tillvaron blir obegriplig, motsägelsefull och riskfylld för många!

Om människor verkligen insåg hur otroligt unik vår planet är och hur viktigt det är att inte rubba den ekologiska jämvikt som naturlagarna byggt upp under årmiljarder, skulle den lika unika som enda varelsen med jagmedvetande och förmåga till abstrakt tänkande inse, att egoism, girighet, konflikter och krig är början till hennes egen undergång som art. Med ekologisk insikt, medmänsklighet och övergripande samverkan kan ”paradiset” återskapas på Jorden.

Samhällsbygge på hälleberget – eller på lösan sand?
Det ovanstående öppnar för insikten att en samhällsmodell måste byggas på företeelser i naturen som är odiskutabla, d.v.s. objektiva på den nivå människan befinner sig.

Naturlagarna fyller kravet på att vara enhetliga för alla människor. Låt oss då konstruera en samhällsmodell på dessa premisser! En sådan modell kan rimligtvis inte missgynna människor i deras basala behov eftersom livet är skapat i samverkan med den fysiska naturen. Naturlagarna är generellt giltiga och gäller lika för alla över hela planeten. Samhällsmodellen blir därmed värdeneutral och objektivt rättvis för alla människor. Utan kunskap om naturens existens, förutsättningar och villkor är konstruktivt liv i längden inte möjligt. Om systemen för samhällets administration byggs på naturens grunder kan ingen få fördelar på andras bekostnad och alla ges samma möjligheter och rättigheter. Osjälvisk samverkan skulle öka resurserna för fortlevande till aldrig tidigare uppnådda nivåer.

Rättsordning och ekonomi är de områden där inga fixerade och objektiva regler gäller i dagens situation, beroende på avsaknad av värdebaser med absoluta korrektiv. En samhällsmodell med dessa brister kan aldrig fungera i längden. Alla naturvetenskapliga system på vår planet och inom vårt mänskliga verksamhetsområde styrs av naturlagar och naturkonstanter (1) och fungerar därför oklanderligt.

Låt oss då i analogi med naturens lagar konstruera en rättsgrund och ett ekonomiskt system som till sin struktur är uppbyggt som naturlagarna. Först då kan vi skapa en samhällsform i överensstämmelse med de villkor naturlagarna ger.

Den nya samhällsbyggande rättsekonomiska idé som här presenteras bygger på långsiktig planering och uthållig strategi – ett beständighetens koncept med naturlagar och naturkonstanter eller ekvivalenter till sådana, som byggelement och värdebaser för ekonomin, rättsordningen och politiken. Ett sådant system kallar jag permalogiskt. Med sådana värdebaser kan vi objektivt skilja mellan destruktiva och konstruktiva handlingar, något som öppnar dörrar till ett samhälle värdigt den märkliga arten Homo sapiens.

Det bästa av allt är att systemet går att pröva experimentellt, om man blir osäker huruvida teorin håller i alla lägen. Resultatet ger svaret”.
————————————————————————

(1) Naturkonstanter är värdebaser med absolut korrektiv. Kilogram, meter, liter, grader Celsius, m.fl.är värdebaser med approximativa korrektiv. Ex: massan ett kilogram har olika tyngd vid ekvatorn och polerna. Vikt och tyngd förväxlas ofta, fast det är två skilda saker, men betecknas i vardagslag med samma sort (kilogram).
Vattens volym varierar med temperaturen. Metermåttet är ursprungligen bestämd som en tiomiljontedel av jordmeridiankvadranten. I modern definition är metern knuten till ljusets hastighet i vacuum. Men ljuset och tiden varierar med gravitation och rörelse. För människans tillvaro är dock avvikelserna så marginella att de saknar betydelse. Dock inte i den avancerade rymdteknik som är möjlig i dag. Begreppet basvärden är dock helt godtyckliga (subjektiva) och varierar efter omständigheterna, till skillnad mot värdebaser som är oföränderliga (objektiva). Basvärden: räntor, skatter, valutakurser etc. ändras oupphörligen. Dylika basvärden är rådande i ekonomin, vilket är anledningen till att man inte kan förutsäga, planera eller beräkna något i den ekonomiska världen.
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

4. Orsak och verkan

Boken utkom 2006:
”Alla händelser i den fysiska tillvaron har bakomliggande orsaker, med reservation för kvantfysiken i mikrokosmos. Orsak föregår alltid verkan, aldrig tvärtom. Att saker och ting måste komma i rätt ordning gäller i lika hög grad för fysiska produktionsprocesser som själva livsprocessen. Detta samband är så intimt integrerat i både vår fysiska och psykiska upplevelsevärld, att minsta störning som regel indikeras omedelbart. Bryts kausalkedjan uppfattas händelsen både mentalt (förvirring) och emotionellt (olust, ångest), eller fysiskt-organiskt (smärta) vilket som regel startar en undersökning för att finna anledningen till brottet.

Man kan följa kausalkedjor både bakåt och framåt. Analys bygger på den bakåtgående undersökningen, från nutid till förfluten tid. Syntes går framåt, från nutid till framtid. I uppfinnande och nyskapande ingår båda linjesträckningarna. En ny uppfinning eller upptäckt tillkommer vanligen så att ett problem föreligger, som måste lösas. Man studerar då problemets karaktär och går bakåt i kausalkedjan för att identifiera hur problemet uppstått. I bästa fall lyckas man finna orsaken, varvid lösningen blir uppenbar genom att man helt enkelt eliminerar felet och sedan låter naturen ha sin gång.

I brist på kunskaper finns risk att orsak och verkan förväxlas eller ges en tolkning motsvarande tidens kunskapsnivå, som fallet var i gamla tider när man till exempel trodde på uralstring, t.ex. att loppor uppstod i urinerad jord, eller att svalorna övervintrade på sjöbottnar, eller att sjukdomar orsakades av demoner och andeväsen som trollkunniga människor framkallade. I dag tror man mer på virus och bakterier. Dagens vidskepelser tar sig uttryck till avsevärd del i tron på politikers auktoritet och den nuvarande ekonomin.

Med den kausala felsökningsmetoden kan man analysera nästan alla problem. Har vi till exempel kris i ekonomin, kan man som närmaste kausallänk konstatera att dagens problem måste vara orsakade av gårdagens politik. Nästa steg blir att analysera om felen är orsakade av felaktiga politiska beslut eller slarviga kalkyler. Med dagens datateknik kan man utesluta räknefel, alltså återstår felaktiga beslut. Dessa kan i sin tur bero på tankefel eller systemfel.

Det ligger närmast till hands att misstänka det politiska beslutsfattandet, eftersom de politiska ideologierna genomgående är subjektiva till sin karaktär, vilket innebär att teorierna inte alltid överensstämmer med verklighetens villkor. Ekonomins uppgift är att fungera som ett system för att underlätta handel, produktion, distribution och konsumtion. Därför måste man också undersöka eventuellt förekommande systemfel. I det aktuella fallet med obegriplig ekonomi, visar det sig att en av de största orsakerna till krisen är ett ekonomiskt systemfel, vilket kan rubriceras som bristen på värdebas med absolut korrektiv för ekonomin.

Värdebas i form av tidfaktorn finns redan i sättet att betala ut lön. Vi får ju lön i rela- tion till hur många timmar vi arbetar. Dock saknas värdebasen tidfaktorn i skattesystemet, vilket följaktligen är orsak till de ekonomiska problem hela världen drabbats av. Felet ynglar av sig i tusentals kausala led och är yttersta orsaken till arbetslöshet, svält, sjukdomar, krig etc. Politikerna brister dock i förmåga att utröna orsakerna till alla misslyckanden i politiken, vilka är oräkneliga. Att de dessutom tror att de skall kunna kontrollera ett naturstridigt systemfel i ekonomin med felaktiga beslut är inget annat än hybris.

Den obesvarade frågan är om de förstår systemfelets art och trots detta framhärdar i att inte rätta till felet, därför att felet tillåter ett fåtal maktmänniskor att hålla världen i ett för dem pågående lukrativt slaveri”.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

3. Introduktion till paradigmskifte

BOKEN utkom 2006:
”När jag påbörjade detta projekt hade jag uppfattningen att vad och hur jag tänkte, var vad alla skulle förstå. Här beskriven teori och ändring av skattesystemet skulle kunna accepteras och genomföras på 14 dagar, trodde jag. Detta är nu mer än 30 år sedan. Det massiva motstånd jag mötte från alla politiska partier blev en konfrontation med verkligheten, som successivt fått mig på andra tankar. Den objektiva verkligheten är minst av allt allmängods. Allmänbildning inom naturvetenskaperna är inte så utbredd att man kan förutsätta förståelse för nytänkande, speciellt inte inom ekonomi och politik. De flesta är tvärtom starkt bundna till existerande ideologier och föreställningen att inget nytt kan finnas utanför gränserna för höger och vänster, vilket dominerar det politiska tänkandet.

Att nuvarande ideologier mera bygger på sär- och gruppintressen än samhällets välfärd, har de flesta inte klart för sig eller är helt omedvetna om. Den psykomanipulativa politiska indoktrineringen har fångat de flesta väljare, även politikerna själva, vilka knappast kan tänka sig att något nytt kan existera. Den klassiska politiken är dessutom starkt bunden till historiska företeelser, som t.ex. machiavellisk maktpolitik. I dag är ideologierna överspelade, men som gengångare överlever dagens partier, med hjälp av partistöd.

Partiernas ekonomi
Parti                              Riksorganisationens                                Andel offentlig                                                      inkomster 2002 (miljoner kr)                           stöd (procent)
Vänsterpartiet                             38                                                         75
Socialdemokraterna                  150                                                         36
Miljöpartiet                                  36                                                         68
Centerpartiet                                32                                                         65
Kristdemokraterna                      48                                                         82
Folkpartiet                                    44                                                          74
Moderaterna                                138                                                         51
Källa: Expressen

Demokrati i sin egentliga betydelse kräver att alla medborgare skall vara delaktiga i de politiska besluten. Men insikten om att så inte är fallet breder ut sig alltmer, vilket bl.a. yttrar sig som politikerförakt. Många vill ha något annat än rådande politik, men känner inte till något alternativ. Inom landet finns minst tvåtusen oppositionella mikropartier som vill ha ändringar till stånd, många av dem med bara en medlem, nämligen stiftaren själv. Frågan är också om dessa partirudiment har några fungerande program, annat än missnöje och rent önsketänkande. Svårigheterna att engagera medmänniskor bekräftar också väljarnas oförmåga till alternativtänkande. Alltför många människor är ”medlöpare” – lydare, vilka kräver auktoritativa ledare. Kanske håller det på att ändras.

Partierna som kallar sig demokratiska är i själva verket parlamentariska, d.v.s. representativa. Men representativa för vad? Uteslutande för sina egna förslag, för makt och privilegier! Naturligtvis finns andra förslag än de som de politiska partierna klämmer fram i sina egna intressen. Om alla partier bevakar egna intressen, kan alla deras divergerande förslag inte vara den rätta lösningen. Så länge subjektiva intressen hävdas kommer striden om makten att bestå utan utveckling av politiken.

Vilket parti lyssnar på folket?
Svar: Inget parti alls! Majoriteten av väljarna röstar på partiernas auktoritativa förslag, utan ifrågasättande och definitivt utan kausal konsekvensanalys. Demokrati förutsätter att väljarna har möjlighet och förmåga att sätta sig in i samhällsproblemen, så att deras röst kommer det optimala förslaget tillgodo, oavsett om detta kommer från partier eller från enskilda individer. Förslag som är bra för samhället men drabbar ett eller flera partiers maktpositioner motarbetas med all kraft. Ändå anser sig dessa partier vara demokratiska.

Dagens partiväsende saknar förmåga att lösa de problem de själva framkallat, varför mer av deras politik med nödvändighet förvärrar problemen istället för att lösa dem, oavsett var på höger/vänsterskalan de befinner sig. Man trampar vatten och lyfter sina löner, arvoden, privilegier och fallskärmar etc. år ut och år in. Partierna har blivit mumifierade försörjningsinrättningar.

Det bästa vore naturligtvis att skapa ett samhällssystem som bygger på naturens villkor, frigjorda från egenintressen. Naturens ordning gynnar liv och överlevande på rent objektiva grunder, vilka inte heller kan ifrågasättas. Det förslag som presenteras i denna skrift är ett med naturen analogt system grundat i en värdebas med absolut korrektiv, nämligen tidfaktorn.

En enda orsak kan igångsätta oändliga kausalkedjor. Nu rådande hypotes om Big Bang måste ändå ha en orsak, kanske bara en slump i den kvantfysiska mikrovärlden, men följderna blev hela universum, långt bortom vårt vetandes möjliga gränser.

Det område som denna bok behandlar är ett obetydligt område jämfört med universum, men det är av största betydelse för den pyttelilla planeten Jorden, med dess invånare. Kausaliteten är ovillkorlig för makrokosmos såväl som människodimensionen mellan makro- och mikrokosmos. Vi människor borde vara oändligt tacksamma för den möjlighet till liv och medvetande som universums lagar förunnat oss. Men i stället gör vi allt för att utplåna oss själva och planetens möjligheter att hysa liv.

Vi skulle ha kunnat synliggöra vår skimrande blå-vit-gröna planet som det ”paradis” den egentligen hade kunnat bli, om det inte hade kommit grus i utvecklingsmaskineriet p.g.a. människors egoism”.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

2. Medlöperiets psykologi

BOKEN utkom 2006
”Författarens förord:
Ett märkligt fenomen är människors benägenhet att ansluta sig till diverse och ofta helt konträra idéer. Världen kan i stort sägas vara uppdelad i en kapitalistisk del och en socialistisk del. Detta måste rimligtvis ha en förklaring. Bortsett från människors konstitutionella egenskaper som begåvning och intellektuella förutsättningar, är troligen social styrning och propagandistisk påverkan den största anledningen till den kunskapsbrist som gör det omöjligt för flertalet att själv avgöra hur väl vissa idéer överensstämmer med verkligheten.

Man behöver bara påminna sig de stora världsideologierna; socialismen, kommunismen, kapitalismen och nationalsocialismen och hur samtliga dessa idéeruptioner slutat i katastrofer av blod och mänskligt lidande för hundratals miljoner människor, där främst intellektuella och självtänkande individer drabbats. Hur kan det komma sig att hundratals miljoner människor enhälligt anslutit sig till dessa idévärldens förvillelser och kognitiva kortslutningar, som samtliga eskalerat till rena vansinnigheter? Än i denna dag finns stora grupperingar som fortsätter i samma spår, trots facit.

Ett exempel, visserligen av mindre omfattning ännu, är Attack-rörelsen med hävdande av Tobinskatten som verksamt medel mot den eskalerande kapitalismen. I själva verket är Attacks ideologi ett konserverande av kapitalismen, eftersom Tobinskatten kräver fortsatt spekulation i finansvärlden för att avkastningen skall kunna uppbäras. Inte oväntat accepterar storfinansen denna blygsamma skatt på finansiella transaktioner, en marginell pålaga för att kunna fortsätta med utsugningen. Varifrån kommer de pengar som krävs för att sprida dylika förvillelser?

Vänstern har under långa tider betraktat näringslivet som arbetarklassens fiende som försökt få ut så mycket pengar som möjligt av verksamheten. Arbetarna å sin sida har också försökt få ut så mycket pengar som möjligt utan hänsyn till om detta betytt konkurs för småföretaget med vidhängande arbetslöshet. Man har alltså betraktat alla företagare som utsugare, stora som små.

Men det föreligger en markant skillnad mellan stora och små företag. I de stora monopolföretagen är styrelsen inte aktivt medverkande i realproduktionen, men lyfter orimliga löner och har absurda privilegier, medan småföretagets ägare oftast aktivt arbetar på samma nivå som de anställda. Småföretagaren är också den unika idéska- paren eller uppfinnaren till sin verksamhet. Utan dennes specifika och kreativa förmåga blir det ingen verksamhet. Tar man död på småföretagarens möjligheter att existera på sin talang, dödar man också nya uppfinningar, vilket på sikt innebär kreativ stagnation. Detta gynnar naturligtvis storföretagets möjlighet att sälja sina alltmer åldrande produkter, eftersom vinstmaximering sätter stopp för utveckling.

Företagsamhet är villkor för välfärd och social trygghet, och Saltsjöbadsavtalet 1938 blev en ödesuppgörelse där i praktiken småföretagsamheten måste utrotas för att storföretagen skulle få monopol på marknaden. Villkoret för att kunna uppfylla avtalet med LO:s medlemmar var att ingen konkurrens fick förekomma om storfinansen skulle kunna betala högre löner. Storföretagandets målsättning har i alla tider varit vinstmaximering, d.v.s. sekunda produkter till höga priser, i stället för prima kvalitet.

Tidfaktorekonomin, som är denna boks budskap, gynnar småföretagandets och uppfinnandets möjligheter. Sveriges femtiotusen uppfinnare ges då möjlighet att själva exploatera nya uppfinningar och skapa arbetstillfällen här hemma, istället för att sälja nyheterna till utlandet och skapa arbetsmöjligheter där, eller få uppfinningarna uppköpta och nedlagda av storföretag.

Tidfaktorekonomi är byggd på värdebasläran som är giltig över hela planeten genom sin naturlagsanknytning och kan därför öka verkningsgraden i hela världen med full sysselsättning, välfärdshöjning, och konfliktlösning och fredsskapande som resultat”.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

1. Begrepp och definitioner och om förnuftets otillräcklighet

BOKEN DEUS EX MACHINA av Karl Gustafson utkom 2006. Karl Gustafson tänkte ut 1969 ut ett nytt ekonomiskt system.
Finns att köpa på Adlibris, Bokus, CDON och Världsbild förlag

Författarens förord:
”För att förekomma en förväntad misstänksamhet mot den i denna bok presenterade nya ekonomiska teori, vill jag deklarera som min uppfattning att ett sunt näringsliv är nödvändigt för välfärd. Ett sådant har vi inte i dag. De innovativa småföretagen är näst intill utplånade efter Saltsjöbadavtalets smutsiga och mörklagda överenskommelse med storfinansen. Dagens näringsliv är monopolistiskt, vilket alltjämt underblåses av sittande regering. Denna är inte längre arbetarnas och småfolkets försvarare eller samhällets omutliga förvaltare. Glidningen mot höger konsoliderar alltmer en monopolkapitalistisk dominans. Detta gagnar inte utvecklingen mot ett fritt, självständigt och uthålligt samhälle.

Nittonhundratalets politiska ideologier ledde världen in i en katastrof som kostat miljontals människor livet och en aldrig tidigare skådad materiell förstörelse. Facit blev ett förlorat århundrade. De gamla ideologierna från höger till vänster är komprometterade och förbrukade för all framtid. En ny politisk riktning på naturvetenskaplig och objektiv rättsgrund kan nu ta sin början.

Den text som läsaren nu står inför visade sig vid sin tillkomst börja jäsa som en deg och gav sig helt odisciplinerat iväg åt olika håll, vilket väckte en hel del oro över var det skulle sluta. Meningen från början var att det enbart skulle bli en beskrivning av ett nytt objektivt skattesystem, men framställningen har kommit att omfatta även en ny ekonomi (tidfaktorekonomi), samt en hel del politisk kritik. Det stod ganska snart klart att begripligheten skulle göras onödigt svår, om jag inte relaterade den tekniska konstruktionen till sitt objekt, nämligen människan i hennes olika positioner i samhället och situationer i livet.

De flesta vet inte och vill inte veta något om ekonomi, därför att man fått för sig att man inte begriper något av denna disciplin. Detta är en sund reaktion från en mentalt frisk människa, eftersom den nutida ekonomin faktiskt är irrationell och sökandet efter rationalitet i dagens ”system” därmed blir fruktlöst. Man förväntar sig att kunna begripa något som inte går att begripa och tror därför att man är dum. När så tidskatteförslaget ger den naturliga och självklara uttydningen av verkligheten och man plötsligt inser att det som tidigare var obegripligt inte berodde på att man var dum, utan på att man lurats att tro på en lögn och givits föreställningen att det falska var det sanna, så måste frågan spontant komma upp varför hela mänskligheten låtit grundlura sig tidigare.

Människan är ovillkorligen en naturenlig varelse och måste för sitt överlevande anpassa sig till naturens lagar. Min förhoppning är att boken skall stimulera läsaren till egna ansträngningar att finna orsakerna till dagens samhällsproblem och deras koppling till ekonomin. Därefter kan vi sätta igång med att lösa upp nuvarande missförhållanden och starta en dialog kring motiv, orsaker och verkan.

En del av de upprepningar som förekommer i boken får skrivas på pedagogikens konto, men dessa kan också vara motiverade av att samma effekt kan uppkomma av skilda orsaker; liksom samma orsak kan ge en rad olika effekter. Att beskriva ett ämne som tidskattesystemet är som att beskriva ett träd från rötterna till det yttersta grenverket, där alla sam- manlöpningar (konvergenser) eller förgreningar (divergenser) sammantaget innebär en oöverskådlig mängd kausala effekter.

Rätt snart hamnar man i ett läge där sammanhangen blir komplicerade att beskriva och förstå p.g.a. att kunskaper och referenser saknas eller att kausalkedjorna blir så långa att de förefaller osammanhängande, om kunskapsberoende mellanled saknas. För den som är förprogrammerad med kausaltänkande eller har sysslat med fixerade regelsystem, värdebaser och naturkonstanter, kan begripligheten klargöras med några få ord. Den svenske professorn i elektroteknik Uno Lamm i Kalifornien förstod teorin på några sekunder, bara genom att se några formler. Fysiker och naturvetare förstår också mycket snabbt teorins analogi med naturlagar.

Men att förstå och acceptera är två helt skilda saker. De gamla ekonomiska spelen är så väl etablerade att man t.o.m. får nobelpris för ekonomiska spelteorier. Huruvida ekonomin är objektivt rättslig eller inte, ifrågasätts däremot inte. Med termen rättslig avses här inte politik eller juridik, utan att mänskliga åsikter och handlingar överensstämmer med de naturlagar som gjort livet möjligt. I själva verket är ekonomi ett mät- system (borde vara det!) och en metod för att möjliggöra och underlätta bytet av varor och tjänster. Egenskapen av värdebevarare är en mer diskutabel sida.

Ett mätsystem får inte variera som dagens ekonomi gör – varje minut, varje sekund, året runt. Under sådana premisser kan inget planeras, förutses eller beräknas, om man inte sitter som spindeln i nätet och bestämmer vilka regler och basvärden som skall gälla i varje stund.

Därför har vi en ekonomisk kris som tillsammans med dagens politik bidrar till en kamp mellan olika särintressen. Det råder en herre-på-täppan-mentalitet i världsekonomin, vilket är så långt bort man kan komma från socialt ansvar, mänsklig värdighet, etik och moral, samhällsanda, beräkningsbarhet och uthållig planering”.

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer