16. Om dagens orättsliga fastighetstaxering och fastighetsskatt (forts. kapitel 5)

Boken utkom 2006
”Kapitel 5.3 Ett skattesystem med privilegier för ett fåtal

Dagens s.k. skattesystem innebar för några år sedan att den som betalade ränta hade möjlighet att göra skatteavdrag för samma belopp. Betalade man inte ränta, så tog skatten motsvarande belopp. På det sättet hade man via skattejuridiken flätat ihop skattesystemet med ekonomiska privilegier, vilka gynnade penningutlånarna och höglönare som lånade, dock inte låglönare, eftersom dessa saknade (och alltjämt saknar) kreditvärdighet. Manipulationer överförde skattemedel till bankvärlden.

Men så kom det en joker med i spelet. Finansbolagen och deras kreditkort, vilka expanderade i de lägre socialgrupperna, gjorde att ränteavdragen accelererade hejdlöst, något som medförde att kostnaderna för statskassan blev ohållbara.

Före 1982 kunde man dra av 100 % av räntan. Efter 1982 sänktes avdraget till 50 %. Efter år 1991 endast 30 %. Detta gjorde stora hål i plånboken hos dem som hade höga lån. Bortfallet kunde dock höginkomsttagarna kompensera på flera andra sätt. De följande årens uppseendeväckande bruttolönehöjningar, bonusar och fallskärmar för etablissemangets toppar kan betraktas som kompensation för de minskade ränteavdrags- möjligheterna. Detta beviljar höglönarna sig själva, eftersom de sitter i sådan position att de beslutar både lagar och privilegier åt varandra.

En person med hög bruttolön har kreditvärdighet i banken och får därför låna. En person med låg bruttolön har inte kreditvärdighet och får inte låna. Den som har ett lån får dra av räntorna mot skatten. Den som inte får låna har inga låneräntor att betala och inga räntor att dra av för att sänka sin skatt. I stället får han betala full skatt. Vilken blir skillnaden?

Den som får låna kan för kapitalet köpa t.ex. en fastighet, vilken i många fall ger i det närmaste arbetsfria hyresinkomster. Räntan på lånet debiteras formellt fastighetsägaren, men denne skickar räntekostnaden vidare till sina hyresgäster, som får betala räntan inbakad i sin hyra. Det är alltså egentligen hyresgästerna som betalar räntan. Trots detta får hyresgästerna inte dra av räntan från sin egen skatt i deklarationen. Hyresgästerna får genom operationen betala såväl full skatt som fastighetsägarens låneränta!

Fastighetsägaren får som sagt räntan betald av hyresgästerna. Han får dessutom dra av denna ränta, som han själv inte betalat utan skickat vidare till hyresgästerna. Men eftersom ränteavdraget nu endast är 30 % gör fastighetsägaren en förlust jämfört med tidigare. Detta kompenserar han naturligtvis med att höja hyran. Han vältrar alltså över sin skatt på hyresgästerna. Hyresgästerna får betala fastighetsägarens ökade utgifter genom minskade ränteavdrag.

Samtidigt får fastighetsägaren ett arbetsfritt kapitaltillskott i form av intäkten för själva hyran, vilken han inte heller behöver betala skatt för. Han har nämligen möjlighet att skatteplanera (med lagens och bankens hjälp!) och därmed taxera sin beskattningsbara inkomst till samma nivå som en låglönares. Det eventuella bostadsbidraget blir därutöver en direkt inkomstförstärkning till fastighetsägaren och banken och ingalunda en subvention till hyresgästen, vilket de flesta tycks tro. Den orättsliga svenska lagstiftningen bidrar till att banken kan höja räntan och fastighetsägaren hyran, eftersom bostadsbidraget ändå följer efter, vilket dessa är väl medvetna om. Skattepengar omvandlas på detta sätt till subventioner åt privata kapitalägare.

Ibland nolltaxerar höginkomsttagaren och betalar ingen skatt alls – helt enligt gällande lag. Den skatt han inte betalar vältras över på dem som inte kan komma undan skatten, vilka måste fortsätta att arbeta för att överleva, d.v.s. de lågavlönade. Höginkomsttagaren har möjlighet att spekulera med aktier, valutor, arbitrage, optioner, terminsaffärer, derivathandel, värdepapper, förlustavdrag, skalbolag etc och kan genom skatteplanering sänka skatten på dessa inkomster betydligt, eller sänka skatten till noll, om han sätter in sina vinster i skatteparadis. Den lågavlönade har aldrig några pengar över för spekulation.

Låginkomsttagarens skatt är förhållandevis högre än höginkomsttagarens, därför att låginkomsttagaren varken kan eller har möjlighet att skatteplanera, göra ränteavdrag, eller dra av förlusterna han gör på sitt desperata spel på tips, toto, bingo, lotto, penninglotter m m.

Att detta kan fortgå utan att någon anmärker på det, beror ytterst på att ekonomin och skattesystemet är ”legitimt kriminella” eftersom de godkänns av vår regering och riksdag. Legitimiteten framgår av att alla som förfar så som nämnts, faktiskt följer redan existerande lagar. Dessa lagar existerar för att högavlönade skall kunna skattesmita, utan att bli straffade.

Politikerna konstruerar alltså tvingande och obevekliga skattelagar för den fattiga majoriteten, men gör skatteplanering möjlig för höginkomsttagare genom att gömma en massa undantag från skattelagarna i en djungel av obegripliga specialbestämmelser. Dessa bestämmelser känner de flesta inte ens till och kan inte heller nyttja, även om de vore kända. Skattelagarna upptar över tretusen sidor text, vilket gör dem oöverblickbara för alla, utom för heltidssysselsatta skatteakrobater(1).

Dessa privilegier och alla följdproblem de skapar försvinner i och med införandet av tidskattesystemet.

(1)Roger Akelius heter en skatteexpert som skrivit en ”motbok” beträffande den svenska skattelagstiftningen. Stora Uppslagsboken. Skatt & placeringar. Aktiv Förvaltningstjänst AB, två volymer, 3 000 sidor. ISBN 91-5900 0295

5.4 Bankens icke-konstitutionella makt

Om en investering inte är önskvärd enligt bankens bedömning, kan räntan sättas högre, så att den beräknade vinsten inte täcker räntekostnaden, varvid projektet går med förlust och vanligtvis inte kommer till stånd. Detta gäller exempelvis alternativa energisystem och annan miljöskonande ekologisk teknik. Om ett överskott ändå skulle uppstå, är fastighetsskatten genast framme och konfiskerar den ökade självfinansieringsförmågan, så att man är tillbaka på ruta ett.

5.5 Statens konstitutionella makt

Om du vidtar en miljöskonande investering i bostaden, t.ex. installerar en värmepump som nedbringar uppvärmningskostnaderna eller gör en tilläggsisolering, då är staten genast framme och höjer fastighetstaxeringen och du får en högre fastighetsskatt än tidigare, vilket i praktiken bestraffar dina goda intentioner. På sikt blir åtgärden en svår förlust när energiskatten ökar.

Se följande exempel: Du köper en begagnad diskmaskin för 400 kr, som du reparerar och får igång. Härmed taxerar skattemyndigheten upp fastigheten med 15.000 kr, vilket innebär en höjd fastighetsskatt med c:a 300 kr per år. På tio år har du fått betala 3.000 kr i skatt för en maskin som kostat 400 kr plus driftskostnader. Detta gäller dock bara om maskinen står på golvet under diskbänken. Ställer du däremot diskmaskinen ovanpå diskbänken, blir det ingen höjd taxering.

Fastighetsskatten tillkom för att kompensera statskassan för medborgarnas vikande skattekraft med anledning av den omfattande arbetslösheten. Man drar sig inte för att slå ut de svagaste löntagarna eftersom dessa har svårast att betala fastighetsskatten. De tvingas att sälja sina egenbyggda egnahem och sänka sin standard ännu mer, tills de dukar under. Sakförhållandet är lika hänsynslöst som det är orättsligt. I princip är det likställt med forna tiders stråtröveri, men till formen så maskerat, att människor inte ens förstår att de blir berövade sitt arbetes resultat. Det är ett genialt politiskt bländverk, fram till nutid det perfekta brottet gentemot medborgarna”.

Annonser

Om tidfaktorekonomi

Interested in new economical ideas - to save the world!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till 16. Om dagens orättsliga fastighetstaxering och fastighetsskatt (forts. kapitel 5)

  1. K2 skriver:

    Det finns alldeles för många dolda ”perfekta brott” mot medborgarna i vårt samhälle.

    • tidfaktorekonomi skriver:

      Ja…jag känner en stor sorg när jag tänker på det. Men jag tror på ”den hundrade apan”…alltså att ju fler som vaknar upp till viktiga insikter om detta – ju närmare kommer vi en vändning. Igår lyssnade jag på Henning Witte, en tysk advokat som startat en oberoende webTV-kanal. Han har också gjort en väldigt pedagogisk föreläsning om den finansiella rövarmodellen. Jag ska försöka sprida hans föreläsning till alla jag känner:
      http://www.whitetv.se/
      Tack för att Du läser/Anna

  2. K2 skriver:

    Det är en mycket bra blogg det här. =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s