13. Vad är tidskatt (forts kapitel 4)

Boken utkom 2006
Kapitel 4.4 Det naturlagsgrundade systemet

Begreppet system används i olika sammansättningar på många oegentliga sätt.

Vad ett system är, har de flesta inte klart för sig. Man talar i dag om samhällssystem, skattesystem, ekonomiska system m.m., vilket är fullständigt felaktiga beteckningar. Dessa företeelser i de hittillsvarande samhällena är inte system i sin egentliga betydelse, utan spel med ständigt föränderliga regler. Dessa pseudosystem står dessutom oftast i strid med naturens livsbefrämjande system. Därav våra samhällsproblem, ekonomiska och politiska misslyckanden.

Verkliga och därmed objektivt grundade (av människans åsikter oberoende) system, är de oföränderliga samband som styrs av naturlagar, de universella system som frambringat både materia och liv i alla dess former på vår unika planet. När det gäller naturvetenskaperna och den teknik som framfötts ur ökande kunskap om natursystemens funktionssätt, frambärs inga tvivel om att grundprincipen i dessa är att naturlagarna styr med inbyggd automatik, även om vi fortfarande står frågande inför vissa ännu inte klarlagda samband. Oavsett hur mycket eller hur litet vi vet om natursystemen, så fungerar dessa optimalt för att gynna livets uppkomst och fortbestånd, så länge inte människan tillför naturstridiga element som girighet och orimliga maktanspråk etc.

Detta insågs märkligt nog redan på 1790-talet i Frankrike. Man valde där att standard-isera alla rumsliga mått i landets måttsystem till metermåttet, som sattes till en tiomiljondel av jordmeridiankvadranten (avståndet från nordpolen till ekvatorn). Mer noggrann värdebas än så hade man inte behov av då.

Men det intressanta är att man faktiskt insåg det nödvändiga med värdebaser för mänskliga aktiviteter, i detta fallet fysiska mått. Övriga mått i det internationella måttsystemet SI (Système International d’Unités) är i dag samtliga härledda ur metersystemet. SI- systemet är ett exempel på ett äkta naturanalogt system med värdebaser knutna till fixerade värden i naturen. (se sid 33) (alltså längre fram/red.)

Fortfarande saknas dock värdebaser för hela humaniorablocket och hela det samhällsvetenskapliga blocket! Det finns t.ex. fortfarande inga värdebaser för följande livsviktiga ämnen; skatteväsen, ekonomi, rättsordning, statsvetenskap och politik.

SI-systemet bevisade att vi kan skapa naturlagsanaloga system för samhällets materiella och fysiska uppbyggnad. Dessa kan vi sedan tillämpa efter våra speciella behov. Vid konstruktionen måste vi vara uppmärksamma på det ovillkorliga sambandet mellan orsak och verkan, eller med ett fint ord: kausalitet, så att inga oförutsedda effekter uppkommer. Fundamentalt för vår fortlevnad blir då att genom iakttagelser och undersökningar försöka vinna kunskap om natursystemens kausalitet, samt i de fall människan vill påskynda utvecklingen, söka efterlikna natursystemens kausala funktionssätt.

Det intressanta med detta resonemang är att vi, då oförutsedda fenomen uppstår, omedelbart får indikation på att vi gjort fel. Det riktiga är då att söka felkällan, i stället för att stifta en ny lag som förbjuder den felaktiga följdverkan. Hela vår juridik är ett obeskrivligt kaos av godtyckliga lagar – ett lappverk, speciellt inom ekonomi och skatteväsende – där den hundrade lagen är till för att korrigera den nittionionde o.s.v. Ur detta kan ingen ordning uppstå och ingen överensstämmelse med natursystemen uppnås, utan bara en oöverskådlig byråkrati, vilken liksom gökungen växer och tränger oss alla ur boet.

De övergripande åtgärderna, det jag föredrar att kalla det uthålliga perspektivet, har förbindelse med begreppet ”back to basics” (tillbaka till rötterna) som innebär att man letar reda på de grundläggande systemfelen och eliminerar dessa. Tusentals följd-verkningar försvinner härmed, eftersom de uppstått som konsekvenser av systemfelet. Därmed ges möjlighet till en naturlig kausal utveckling, där dagens problem inte kan uppstå. Detta sker oavsett om man förstår hur eller varför, eftersom natursystemen gagnar liv och fortlevnad med inbyggd automatik utan hjälp av något annat än sin egen universella lagbundenhet.

Nödvändigheten av att grunda samhällsmodeller på naturlagar och naturlagsanaloga system, beror på att när systemen väl tillämpas, kommer livs- och utvecklings-befrämjande effekter av sig själva, även om vi inte förstår hur de uppkommer. Det behövs nämligen ingen mänsklig förståelse eller politiskt ingripande för att ett naturlagsbundet system skall fungera konstruktivt för liv och människor.

Dagens politik som helt saknar förankring i natursystem, måste däremot hållas igång med en kostnadsslukande politisk beslutsapparat och ofullständiga styrfunktioner, vilka ständigt genererar nya problem. På det viset kan inga rationella slutmål uppnås, problemen bara växer tills de slutligen når orimliga proportioner. Där befinner vi oss i dag, med en monumental statsskuld som aldrig kan betalas tillbaka inom gränserna för rådande politiska oordning. Vi är alltså dömda till misär, konflikter och orimliga påfrestningar om vi inte tar itu med roten till problemen.

4.5 Ett naturlagsanalogt skattesystem

Eftersom de flesta människor har synnerligen oklara föreställningar om naturlagar och naturliga system, är påståendet att en ny samhällspolitik kan hållas funktionsduglig utan inverkan av politiker och myndigheter överraskande. Man frågar sig: Kan verkligen ett samhällssystem vara självreglerande?

Men då får jag påminna om att tyngdlagen, planetens rotation och kretslopp kring solen, tröghetslagen, hållfasthetsläran, de starka och svaga kärnkrafterna (som håller ihop atomen), de magnetiska och elektromagnetiska krafterna och alla andra naturlagar reglerar sig själva. Det har de alltid gjort och kommer alltid att göra det, utan att politikerna fattar beslut därom.

Om vi då konstruerar ett skattesystem (en av den nuvarande ekonomins hörnstenar) analogt utifrån naturlagarnas uppbyggnad, så uppstår kausala reaktioner av liknande slag som de från äkta naturlagar. Gör det inte det, så är systemet inte naturlagsanalogt. Om jag inskränker postulatet litet och säger att kontroll sker optimalt med i systemet in- byggd automatik, så har jag uttryckt saken med full täckning för mitt påstående.

Annonser

Om tidfaktorekonomi

Interested in new economical ideas - to save the world!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till 13. Vad är tidskatt (forts kapitel 4)

  1. Anna Gustin skriver:

    Läs andra stycket en gång till. Om verkliga system. När jag läser de sista raderna i detta stycke:
    ”Oavsett hur mycket eller hur litet vi vet om natursystemen, så fungerar dessa optimalt för att gynna livets uppkomst och fortbestånd, så länge inte människan tillför naturstridiga element som girighet och orimliga maktanspråk etc.”

    Då kan jag inte låta bli att tänka på kärnkraft. Vilka underutvecklade varelser är det som har planerat sådana system för oss människor. Bara tanken på att man ska förvara livsfarligt avfall i miljoner år…bara det ger mig bilden av lågpannade varelser som endast drivs av en djävulsk girighet. Alla människor har möjlighet att utvecklas…naturligtvis också dessa individer. Men länge …och för närvarande tillåter vi alla att det är sådana människor som styr vår framtid.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s