11. Värdebaser i ekonomin

Boken utkom 2006:

”Kapitel 3.1 Systemfel och värdebaser.
Den här föreliggande teorin har uppdagat ett många tusen år gammalt systemfel i ekonomin, som försatt hela mänskligheten i vanmakt och handlingsförlamning, orsakat fattigdom, svält och ytterst krig, utan att man insett vari felet består.

Alla objektiva system inom naturlagarnas gränser, d.v.s. naturvetenskaperna, såväl som mänskligt konstruerade analoga system, (ingenjörsvetenskaperna), bygger sin funktionella användbarhet på närvaron av värdebaser och naturkonstanter. Mänskligt konstruerade värdebaser (metermåttet, kilogramvikten, tidfaktorn sekund etc.) och naturens egna konstanter och konstantrelationer är kvantitativa storheter som är oförän- derliga, vilket är den självklara anledningen till att de går att förutsäga, planera och beräkna och man uppnår ett resultat som överensstämmer med verkligheten.

Följdverkningarna av ett ekonomiskt ”system” som saknar värdebas går inte att förutsäga, beräkna eller planera, i synnerhet som basvärdena hela tiden ändras under spelets gång. Detta är vad som sker med dagens ekonomi med alla dess fasansfulla följdverkningar.

Om vi däremot integrerar en värdebas i form av tidfaktorn i dagens ekonomiska spel, så förvandlas det till ett beräkningsbart system och dess konsekvenser blir förbluffande. Av anledningar som redogörs för längre fram i texten har man av okänd anledning inte använt tidvärdebasen i skatteberäkningen, trots att man ansett den självklar i löneberäkningen. I detta förhållande ligger slaveriets och det politiska våldets hemlighet förborgad.

3.2 Fysiska värdebaser

Metermåttet är en s.k. grundenhet, en oberoende faktor och en absolut värdebas, d.v.s. approximativt. Det finns sju sådana grundenheter (plus två supplementenheter; i detta sammanhang mindre viktiga).

De sju grundenheterna är:
längd                  <—> meter
massa                 <—> kilogram
tid                       <—> sekund
elektrisk ström <—> ampere
temperatur        <—> grad (Kelvin Celsius, Farenheit och Réaumur
ljusstyrka           <—> candela
substansmängd  <—> mol

Från dessa fixerade grundenheter utgår s.k. härledda enheter, bestående av kombinationer av grundenheterna, vilka givits separata namn. De härledda enheterna är alltså beroende faktorer. Se bild sid. 33.

När man talar om värdebaser i tekniskt fysikaliska sammanhang är exempelvis metermåttet direkt anslutet till värdebasen, så att mått och värdebas är identiska. Varje gång man använder det metriska mätsystemet relaterar man till den fastställda värdebasen. Dess definierade absoluta exakthet kan dock inte överföras till själva mätdonet, man mäter med tillåtna toleranser som i människans värld fyller behovet av godtagbar exakthet. Samma sak gäller i princip övriga måttenheter i SI-systemet, fastän precisionen varierar efter behovet och möjligheten av mätnoggrannhet. Så är exempelvis måttenheter inom elektroniken, frekvens, och tid sammankopplade måttenheter möjliga att mäta i miljarddelar = nanodelar, eftersom tekniken dels har behov av sådan noggrannhet, dels för att instrument med förmåga att bestämma dylika enheter kan konstrueras.

Behoven varierar alltså efter hur man använder mätsystemen. Husbyggnad har toleranser på 2 cm (1 m x 10-2), maskin och motorbyggnad har toleranser på tusendels mm (1 m x 10-8), elektronik, nanoteknik, arbetar med miljarddelar, (1 s x 10-9).

3.3 Det ekonomiska systemfelet

Hur överraskande det än kan låta kommer problemen i ekonomin – och allt därtill knutet – aldrig att kunna lösas om inte en värdebas med absolut korrektiv integreras. Jag har funnit att det enklaste sättet är att angripa skattesystemet, vilket ger en lång rad följdeffekter.

Ett annat sätt att lösa avsaknaden av värdebas i ekonomin skulle vara att angripa prissättningen genom tillämpning av termodynamisk metod, d.v.s. att beräkna energiinnehållet/värdet hos en produkt med hjälp av Boltzmans konstant som värdebas (13,81×10-24 joule/atom grad K) som är det minsta energikvantum som behövs för att flytta en atom kol till en annan position där den ingår i en kolhydratmolekyl (t.ex. socker). Detta är vad som sker i fotosyntesen, där växter med hjälp av solenergi, vatten och koldioxid tillväxer och skapar kolhydrater, som sedan utgör föda åt andra varelser på jorden.

Beräkningarna innebär enorma siffermängder och blir tämligen otillgängliga för gemene man, jämfört med tidvärdebasen, som ett barn kan förstå utan specialstudier.

För övrigt kan metoden aldrig tillämpas på en fri marknad, där kunden bestämmer vad han är villig att betala för en vara. En konkurrerande produkt med samma energiinnehåll kan tilltala kunden genom sina estetiska fördelar, för vilka kunden är villig att betala att högre pris, än för konkurrentens vara, vilket i praktiken gör den ratade produkten osäljbar.

Termodynamisk metod används dock inom andra områden i vetenskapliga sammanhang: beräkning av koldioxidomsättningen i världen, cellulosatillväxten globalt och överhuvudtaget energiomvandlingar av alla slag; från fossila bränslen till kärnfysik.

3.4 Om talsystem och värdebaser

Det numera dominerande talsystemet är decimalsystemet (med 10 som bas), vilket i Sverige och andra länder bestämmer växelmyntens inbördes relationer, samt längd- och viktmått m.fl. Ett gammalt svenskt längdmått, verktum, var ett Duodekamalsystem (med 12 som bas), vilket på många sätt är elegantare än decimalsystemet. Duodekamalsystemet kan delas med 1-2-3-4-5-6-12 = sex sätt. decimalsystemet kan delas med 1-2-5-10 = fyra sätt. I andra tider användes olika talsystem. Babylonierna använde basen 60, Mayafolket basen 20. Karl XII ville införa ett nytt talsystem med basen 64. datorer räknar med basen 2.

Den termodynamiska värdebasen har föreslagits användas till prissättningen av produkter och tjänster, där ingen värdebas förekommer för närvarande. Priset är dock enligt min mening en beroende faktor som i stora drag bestäms av tillgång och efterfrågan. Kräver man värdebas även i prissättning, så kan man teoretiskt bestämma en varas pris efter des energiinnehåll, energiåtgången för framställning, dess entropikostnad och miljökostnad m m, Men då måste man också sätta pris på energin utifrån något okänt kriterium.

Normalt har naturresurser inget pris. De är gratis för dem som tillvaratar dem, eftersom det inte finns någon obestridlig ägare till den materia naturen tillhandahåller. Vem äger, luften, vattnet, jordklotet, solskenet? Vad exploatören får betala för, är arbetet med att göra resurserna tillgängliga, samt anspråk på vinster från försäljningen. Det pris som sätts har dock ingen relation till vad en konsument kan tänkas vilja betala, eftersom bedömningen sker utifrån subjektiva grunder. Finner kunden priset för högt kan han avstå från att köpa, oavsett vilka kriterier bedömningen baseras på. Detta gäller speciellt umbärliga varor.

Tidfaktorn som värdebas är redan spontant och förmodligen oavsiktligt integrerad i ekonomin som systemfaktor vid löneutbetalningarna. Det verkar naturligt att få dubbelt så mycket betalt för två timmars arbete, som för en timmes arbete, varför man tillämpar principen med tidfaktorn som multiplikator i lönedelen av ekonomin.

Tidfaktorn tillämpas däremot inte i den del som avgör skattskyldigheten. Skatt är ett föränderligt godtycke som bestäms av politiska beslutfattare, lagskrivare och finansstyre. Skattelagen tar ingen hänsyn till tidfaktorn, alltså den tid det tagit att tjäna ihop sin lön, utan det är istället slutresultatet, i form av årsinkomst, som räknas. Detta är en logisk inkonsekvens, med vådliga följder.

Det leder till att personer med låga löner får skatta fler arbetstimmar än personer med höga löner.

Därutöver finns privilegier i skattelagen för höga löner, men inte för låga löner, något som kallas för ”skatteplanering”. Som ytterligare privilegier föreligger kompensationsmöjligheter för skatteskalans progressitivitet; t.ex. används marginal-skatten som argument vid förhandlingar om högre lön, vilket också ger högre ATP-poäng, sjukkasseersättning, arbetslöshetsersättning etc. Men sedan betalar man inte den höga skatt, som var argument för högre lön, därför att man kan skatteplanera – således ett dubbelfel, vilket objektivt rättsligt är oacceptabelt.

Med tidskatt elimineras alla möjligheter till ”skatteplanering”. En integrerad värdebas med absolut korrektiv för hela ekonomin är den bärande principen i det skatteförslag som här framläggs.”

Annonser

Om tidfaktorekonomi

Interested in new economical ideas - to save the world!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till 11. Värdebaser i ekonomin

  1. conny öström skriver:

    Tidskatten har bara två ”fel”, nämligen att man kan inte fuska och att den är rättvis.
    Kan tyckas absurda argument, men ändock, det är grupper av människor som hela sitt liv lever utifrån dessa argument.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s