9. System och värdebaser

Boken utkom 2006:
”Kapitel 2.1. Ordning och reda.
Begreppet objektivt system definieras som en funktion bestående av fasta regler och en eller flera exakt kvantifierade och oföränderliga värdebaser.

Naturkonstanter är objektiva och universella, medan värdebaser är skapade av människor, men förankrade i oföränderliga naturföreteelser. Vi har naturlagsbaserade system och naturlagsanaloga system. Exempel på det senare är metersystemet, som definierar längdmåttet för de rumsliga dimensionerna i fysiken. Det som kallas meter (av grekiska metron = mått ) är ursprungligen den längdenhet som motsvarar en fyrtiomiljondel av jordklotets omkrets över polerna, vilket beslutades i Frankrike 1791 och genomfördes successivt efter 1799. Detta visar, att man då och faktiskt även långt tidigare förstått vikten av att använda värdebaser med korrektiv i naturkonstanter eller naturförhållanden som är fixerade.

Men än i dag har man inte förstått detsamma inom humaniora och särskilt inte inom samhällsvetenskaper som statskunskap, juridik, ekonomi och politik. I modern tid är metern definierad som längden av den sträcka som ljuset tillryggalägger i vacuum under tiden 1/299792458 sekund, vilket betyder 1/ljushastigheten och tecknas som 1/c. Metern är indelad i 100 centimeter = 1000 millimeter samt ännu mindre delar med prefixen mikro-, nano-, piko- o.s.v. Genom sammansättning med andra grundenheter uppstår nya härledda enheter, exempelvis enheten för hastighet: meter per sekund som tecknas m/s där sekunden har sitt ursprung som en del av dygnet, d.v.s. planeten Jordens rotation kring sin axel på 24 timmar = 24 · 60 minuter = 1 440 minuter = 1 440 minuter · 60 sekunder = 86 400 sekunder, approximativt.(1) Ett dygn delat med 86 400 är alltså lika med en sekund. Den moderna definitionen av en sekund är: Se fotnot nedan.

(1) I denna äldre definition är tidsbegreppet en approximation. I nutid kräver man högre precision, atomtid. En sekund är varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen cesium 133, en definition som överlämnas till den som begriper detta.

I Homeros Odysséen uttrycks en tidsupplysning så här: ”Natten gick hän och det grydde till dag och de seglade ständigt.” I modernt språkbruk skulle samma upplysning kanske uttryckas på följande koncisa sätt: Solen gick upp 4.39, det blåste 4 sekundmeter och de hade seglat i 47 timmar och 38 minuter. Vilken typ av information man föredrar beror på omständigheter och sinnesstämning. Men eftersom människan inte har utvecklats biologiskt, mentalt eller kognitivt de senaste 50 000 åren, så kan man utan överdrift påstå att denna gamla människoskapelse är totalt missanpassad till dagens tekniska värld och de krav det politiska samhället ställer på henne.

En decimeter i tredimensionell fyrkant, d.v.s. volymen en kubikdecimeter, kallas 1 liter. Samma volym fylld med vatten av temperaturen +4° C kallas vikten (eller massan) 1000 gram = 1 kilogram. Ett kilogram vatten = en liter vatten, är på jorden utsatt för en tyngdkraft på 1 kilopond (i MKS-systemet). På månen däremot är samma vattenmängd utsatt för en tyngdkraft uppgående till endast 1/6 av jordens tyngdkraft, dvs 166,6 pond2.

Men vikten = massan = 1 kilogram = antalet vattenmolekyler, är naturligtvis densamma på månen såväl som på jorden eller var som helst i universum. Vikt och tyngd är alltså olika saker. Vikt är massa (antalet molekyler). Tyngd är den kraft som påverkar massan (vikten), vilken beror på gravitationen. Grundenhet: Värdebas = meter =1/40 miljondel av jordens omkrets. Härledd värdebas: Volym 1 liter vatten 4°C = 1 dm3 = Vikten 1 kilogram = 1000 gram

Utan att närmare gå in på begreppen mål (1), mått och vikt visas med ovanstående enkla exempel det exakta och oföränderliga sambandet mellan exakt kvantifierade måttenheter som byggs ut till stora system (exempelvis SI-systemet), vilka utgör grunden för den ingenjörsvetenskapliga teknologin. Dessa system har fungerat som katalysatorer för den tekniska utvecklingen och den allmänt tillgängliga teknologi som frambringat merparten av dagens materiella välfärd. På nästa sida visas SI-systemets struktur och beständiga värdebaser som gör det möjligt att göra beräkningar av nästan alla tekniska slag och därur kunna bygga maskiner, vägar, broar, rymdraketer, flygplan, datorer etc.

När man studerar vid högskola eller universitet är meningen att man skall lära sig detta och att denna kunskap byggd på värdebaser är beständig över tiden. Värdebaser liksom naturkonstanter är oföränderliga”.

(1) Mål är en gammal beteckning för rymdmått. Den som vill tränga djupare in i måttens historia och inre mekanik hänvisas till boken Gamla mått och nya av Rolf Ohlon, Ingenjörsförlaget 1986 eller Sten von Friesen Om mått och män Bra Böcker 1987 samt Måttordboken av Sam Owen Jansson, Nordiska Museets Förlag 1995.
Annonser

Om tidfaktorekonomi

Interested in new economical ideas - to save the world!
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s